Ja jag har länge varit i valet och kvalet i mina tankar om att avsluta en bekantskap. En person som stått mig nära i många många år har ändrat sig massor. Och även om jag inte vill erkänna det så tär det massor på kroppen att gå och fundera, tänka och bli besviken gång på gång. Nu har jag inte hört något från denna person sedan i somras då jag ringde. Den personen har inte ringt mig sedan jag fyllde år för 1 år sedan. Enda jag hört är ett julkort.

jag har funderat fram och tillbaka länge. det gör ont i hela mej då vi haft "bra" kontakt hela min uppväxt. Dock om man granskar den så är frågan hur bra den verkligen varit.

Allt som hände i jul gjorde ondare i mig än vad jag trodde det skulle göra. Och igår kom det inte ens ett samtal. Så Denna person verkar ha gjort valet själv.

Kommer nu försöka göra allt för att lägga detta bakom mig. Försöka gå vidare rakt i ryggen och stolt! Det är inte jag som förlorar på detta. Det är snarare denna person som missar en hel del! Förstår inte hur man kan göra valet att missa allt som denna gör.

Är så glad över att jag gjort dom valen jag gjort och fått min underbart egna lilla familj! Samt kontakten jag fått till min Mor och Far. Sakta men säkert växer den mer och mer!

Kommer bli tuft, Men jag  behöver göra detta för min egen skull.

Min familj är mitt allt!!